Väntan

Hej!

Okej att de sa att det skulle bli mycket väntan i ovisshet alltså....men vad faan!
Man undrar och grunnar och hjärnan spelar en massa spratt. Drömt massa konstigt på sista tiden samtidigt som jag knappt vet om det är en dröm eller verklighet när jag vaknar. Skitskumt!

Mått jävligt konstigt på sistone oxå....deppig nästan på något vis! Och massa huvudvärk och svårt att sova. Mycket tankar som maler runt i huvudet om mycket. Folks idioti, feghet, stördhet...ja listan kan göras lång.

Men nu ska jag försöka sova lite i alla fall!

Nalkas julmarknad i morgon bl a! Mysigt!

Natti natti!

Dröm

Hej igen!

Blir inte mycket bloggande då ingenting direkt händer. Mycket väntande blir det...
Nu är alla pappet skickade till rättsliga rådet så nu är det bara vänta på deras dom om vi får fortsätta utredningen eller inte.

Men drömde här om natten att vi fick hem en ljushårig fin flicka med lockigt hår på ca 5 år. Det sjuka var att hon pratade svenska och jag frågade om hon inte pratade spanska som de gör i hennes hemland. Nej, kan bara några ord var svaret. Inte din mamma och pappa heller? Nja, pappa kan lite men inte mamma. Hahaha, vilka sjuka drömmar.

Jag är inne i en tuff period och varit det någon vecka nu. Känner mig nere och ledsen, gråter mycket, tänker mycket på mamma och allt jag vill säga och berätta för henne 😢😔 Men får typ panik-känslor över att det inte går och att hon är borta för alltid. Mycket annat tar oxå upp mina tankar. Som en fd kompis som fortfarande hotar med att förstöra för mig och andra kompisar till mig. Att man vill någon så illa efter ett missförstånd och vägrar lyssna och bli så hämdbenägen är fasiken skrämmande. Skriver ut öppet på sin fb-sida om hur hon ska hämnas och dyl. Med mig och maken har hon redan försökt utan att lyckas och det gjorde henne tydligen ännu argare. Det som har hänt är att hon lyssnat på ett rykte av en person som inte känner någon av oss och tolkat ett samtal på sitt sätt och berättat det vidare till denne. Hon går i taket och vips är vi de elakaste personerna på jorden och "de ska minsann få se" och "jag är deras värsta fiende" och en massa som hon skriver ut om oss på sin fb och får massa medhåll från personer som inte vet hela historien och inte känner någon av oss. Vi har släppt och accepterat situationen för länge sedan, men hon harvar på och ältar. Fattar inte att hon inte har annat i sitt liv att lägga energi på?? Men får väl känna mig hedrad att någon vill lägga så stor vikt på mig i sina tankar. Jag har massor som jag skulle kunna lägga fram om denne och förstöra mycket, men VARFÖR lixom? Skulle aldrig lägga energi på något dyligt! Alla kan inte älska alla och en person som känner att den måste förstöra medvetet och hämnas på en annan människa mår verkligen inte bra. Synd om den personen som har ett sådant begär. Riktigt riktigt synd om den personen är det. Så det ända jag känner nu är att jag tycker sååå synd om henne och dem i hennes närhet. Det värsta med det hon försöker hämnas med är lögner och åter lögner. Men säger bara en sak....som man känner sig själv, tror man att man känner andra.....

Tack för mig med mina nattliga funderingar och tankar......

Möte nr 3

Hej igen!

Tiden rullar på och min hjärna med den.

I fredags hade vi möte nr 3 ihop med Bodil och Andrea på socialbyrån i Hallstahammar.
Kl 10 var vi där och nu var jag nervösare än någonsin.... Mötet hade kommit till bl a avsnittet angående äktenskapet 😱😁
Fick redovisa hur vi bråkar, försonas, det sexuella, hur vi träffades, vad som fick oss att vilja vara med varandra från första början, vad det är som håller oss samman nu, uppdelningar i hushållet, vem diskar? Lagar mat? Städar? Tvättar? M.m. Hur vi uppfostrat hundarna, deras påverkan om ett barn kommer in i familjen, vad göra om det inte funkar...
Vårt nätverk med nära och kära, vad vi gör med dem och hur ofta. Vilka kommer stå barnen nära, uppfostran, problematik som kan uppstå med ett adoptivbarn....
Nära vänner till oss, ev fiender och ovänner till oss, hur vi hanterar ev kriser i vårt förhållande (vilket har varit en del saker som hänt runt omkring oss) men allt har hela tiden resulterat i ett starkare band mellan oss ❤️
MÅÅÅÅNGA frågor blev det!

Så rörd och tårögd jag blev av att både få berätta hur jag tycker malen är och varför jag vill ha just honom ❤️ Och få höra hans ord om mig ❤️ Hur vi uppfattar varandra m.m.
Man vet ju ofta vad man känner, men i detta läget sätta ord på det och få det framfört till en person som inte känner oss. Beskriva hur varandra är och så ❤️

Nu skulle allt sammanställas från dessa 3 möten och skickas till rättsliga rådet för bedömning 😱
Bara vänta och vänta och se vad nästa steg blir!

Tjopp!

Möte 1 och 2 med socialbyrån

Hellu!

Nu är det på gång på riktigt 😁😱

Möte 1 och 2 hade vi i tisdags den 6:e oktober.

Möte 1:
På socialbyrån ihop med Andrea och Bodil. Andrea var ganska stel typisk kommun"kärring" och Bodil en yngre lite lättsammare person. Blev hänvisade till ett grupprum i byggnaden där vi fick varsitt glas vatten och satt runt ett bord. Andrea med en lunta med papper med frågor på och Bodil vid en dator som skrev ner våra svar i en hisklig fart. Hon knappade på hej vilt!
Började med Ricke och hans uppväxt, familj, barndom, skola, intressen, tonåren, relationer inom familjen och massa mer. Sen samma med mig. Blev en del tårar kring pratet om mammas död och min relation till min pappa och skiljsmässan mellan mamma och pappa och hur jag hanterat allt detta i min uppväxt samt hantering kring mammas död och relationen med pappa. Både hur jag gjorde, betedde mig och hur det påverkat mig och Ricke individuellt samt som äkta makar. Jösses vad känslor som stormade runt ett tag där.... Mötet tog 2 timmar.

Möte 2:
Hembesök 😱 De kom hem till oss, gick runt, kollade, ställde frågor om barnomsorg, skolor, dagis, lekparker, praktiskt hur barnet skulle placeras i vilket rum och hur vi tänkt genom barnets uppväxt med rum och ytor m.m Vem som lagade mat och gjorde olika saker och så. Och allt sådant hade vi klart för oss som tur var 😁😳👍😃
De tyckte vi bodde fint och perfekt med stor tomt och gäststuga och planerna på ett hus till på tomten för barnets farmor och farfar så det kan vara mer delaktiga för barnet när de väl är i Sverige ❤️
De skämtade och sa att det ingick att utredarna skulle bo 2 veckor hos oss i gäststugan för att se vår vardag, för de ville verkligen bo som oss 😂😂
Efter hembesöket kändes det som om stämningen på Andrea lättades upp lite....phuuuu!
Nu skickar de in våra svar och papper till rättsliga rådet för bestämmande om vi ska gå vidare med utredningen eftersom det finns en sjukdom inblandad... 😱
Mötet tog 20 min ca.

Nästa möte är i morgon; fredag den 9:e oktober kl 10 och det igen på socialbyrån.

More to come.....

Semester

Hola!

Igår kom vi hem efter en veckas välbehövlig semester ❤️ Perfekt tajming så här inför adoptionsutredningen. Vi har slappat, solat, badat och levt gott! Och jag mår SÅÅÅ bra när jag kommer ner dit och får andas saltminerals-luft 💨!
Vår bröllopsdag inföll där oxå så den firade vi med fantastisk mat bl a 😍

Men nu är vi hemma och tillbaka i vardagen med nya krafter och nya tag mot det som väntar oss. Spännande, nervöst och ser på saken med lite skräckblandad förtjusning! Ska det gå vägen? Kommer vi bli accepterade? Bor vi bra? Kan vi erbjuda det barnet som väljer oss en trygg, bra och älskad uppväxt? Kommer jag vara en bra mamma? Kommer vi bli en bra familj? USCH!! Ja ni fattar hur mycket som snurrar i ens huvud 😳😱

Just idag koncentrerar jag mig på att plocka i ordning efter resan och städa i ordning lite hemma. Hembesöket i morgon känns värst tror jag 😱 Men är stolt över mitt hem och älskar det så jag hoppas de oxå kommer göra det 😁 Tycker själv det passar för ett barn att växa upp i; stor tomt, ingen genomfartstrafik, nära skola och dagis och lekplatser och bra grannar. Eget rum på övervåningen, lekrum på undervåningen och eget hus till tonåren....JAG hade velat växa upp här 😂😂😂😂

Nu slut på funderingar och dyl för idag och tillbaka till plock och städning!! Kommer dock knappt kunna sova ikväll av nervositet 😱

Hasta Luego!

En nystart med tvist!

Hej kära läsare!

Var länge sedan jag bloggade och mycket har hänt sedan dess!

Hade 2 ägg kvar i frysen i Uppsala och vi har "använt upp" dem. Blev 2 missfall av dem oxå. Så av 4 försök blev det 3 graviditeter som resulterade i missfall och ett blindskott som inte fastnade alls.
Så nu är det slut på ägg-ransonen på IVF-försök nr 1.

3 nära släktingar har gått bort oxå sedan sist; min svär-farfar, min farmor och min mamma. Min mammas bortgång har tagit mig väldigt hårt och sorgen efter henne så fruktansvärt jobbig. Men tar jag en dag i taget med de känslorna och låter känslorna komma när de kommer så funkar det hyfsat. Vissa dagar är värre än andra, som med allt. Chocken kommer tar lång tid att bearbeta....hon rycktes från mig alldeles för tidigt! Endast 68 år gammal hittades hon sittandes död i sin soffa hemma av min make. Kan inte ens sätta mig in i hans upplevelse runt det hela.
Begravningen ägde rum 13 februari 2015 och var ljus, fin och fridfull och alla hon ville ha där var där ❤️ Förutom ett pisshuvud som hade mage att dyka upp 😔
Men nog om detta....

Varför jag nu börjat skriva igen är att vårt liv och våra tankar har tagit en helt ny vändning i vägen mot barn. Nämligen ADOPTION!
Tankarna har alltid funnits där och för mig varit ett självklart alternativ sedan länge, medan maken varit mer skeptisk pga bl a föra blodbandet vidare och så. Men nu så har även han förlikat sig med tanken och blivit den mest drivande i "ärendet".

Vi kollade upp med kommunen om vad som krävdes för att få bollen i rullning och det var bl a att gå en föräldrarutbildning inför adoption. Så vi bokade hastigt in oss på en som gick av stapeln 2 helger i rad i Karlstad i april. Tog med oss husvagnen och bodde där 2 helger i rad och vi var 5 par med samma mål där. Och vilken utbildning ❤️❤️ Önskar att ALLA som blir gravida skulle gå den. Massa matnyttigt och synvinklar på det mesta rörande barn, men även självklart vad som krävs av oss som föräldrar till just ett adopterat barn och vad de kan komma med för "bagage". Utbildningen har även ett syfte om att man ska känna efter och rannsaka sig själva om detta verkligen är något man vill och kommer klara av. Efter dessa 2 helger var vi mer beslutna än någonsin! Vi SKA adoptera. Då var det bara ett land som man ska välja (kan vara fler såklart). Men pga min sjukdom och övervikt så blev urvalet inte så stort. Och Colombia känns rätt 😃
Hem och skaffa alla papper som måste in till kommunen ihop med ansökan om att ens bli utredda som adoptionsföräldrar. Papper som; utdrag från polisen, kronofogden, försäkringskassan, läkarintyg samt special-läkarintyg för mig pga sjukdomen. Plus 4 referensbrev från vänner och familj som ska "lovorda" att vi skulle passa som föräldrar och bla bla bla....ni fattar! Smör-brev alltså. Valde ut 4 st vi tyckte hade tillräckligt med kött på benen för att kunna "utvärdera" oss i ärendet och de ställde gladeligen upp. Och vilka fina brev 😍😍 Vi blev helt tårögda när vi fick tillbaka dem och läste dem innan de fick gå iväg till kommunen. En STOR papperslunta var jag och lämnade in till soc-tanten i Hallstahammar. Sen började första väntan..... När ska utredningen börja? Kommer det ens bli en utredning? Kommer vi bli nekade direkt?

Men så kom samtalet i förra veckan! De SKA utreda oss! 👏👏👏👏

6:e oktober blir det 2 möten varav ena är ett hembesök 😁 Utreda om vårt hem ska passa ett barn 😁 Nervös!!
9:e oktober ytterligare ett möte på kommun.
Många tankar och frågor snurrar i skallen! Vill inte svara fel på någon fråga och vi vet att de kommer vända in och ut på hela vårt liv, relation, familj och äktenskap. Phuuuu! Men vi SKA klara detta! Finns inget annat alternativ! Vi har redan betalat in och står i kö hos AdoptionsCentrum på landet Colombia, så när eller om vi blir godkända i utredningen så är vi redan en bit fram i kön för adoption. Kan vara upp till 4-5 års väntan på barnbesked. Mycket väntan kommer det bli i processen och det är vi förberedda på och det är då jag tar till bloggen när tankar och känslor packar på!

På återseende!

Kraaaaaam!

Omgång 2

Vi har nu genomgått ytterligare en ägginsättning. Det var ägg nr 2 som tinades och sattes in i en naturlig menscykel på mig. Inte helt optimala förutsättningar när min sjukdom krånglar och är högaktivt och så valde de det svagaste ägget vi hade i frysen.

Hoppet försvann redan när jag fick mensen och blödde kraftigt i en hel vecka!

Idag var det testdag och det visade bara det vi redan visste. Inte gravid! Men fast jag visste det då blev det en rejäl besvikelse! Nu blir det att medicinera och försöka gå ner alla hormon-kilon och komma i god form och så ta vi ett nytt försök till framöver. Har 2 ägg kvar i frysen i Uppsala, så än har inte hoppet lämnat oss ❤️

Har fantastiska vänner runt oss som finns för oss och det är sååå jäääävla underbart! ❤️

.....

Besöket på akuten resulterade i ett konstaterande av missfall! Det jag befarade men ändå inte riktigt trodde på. Ville bara att de skulle säga att det inte var någon fara och att det var vanligt! Men nej!

Så nu är vi inte gravida längre och måste vänta 2 menscyklar innan vi kan boka in oss för att få in något av de frysta äggen.

Det positiva i det hela är att vi vet att vi ändå kunde bli gravida via IVF. Så det ger ju hopp för framtiden!

Många har stöttat oss genom natten och även nu på dagen genom peppande och fina ord. Älskade svägerskan kom med blommor och det värmde massor ❤ 

Jag och maken har pratat mycket och länge om dittan och dattan och kommit långt på väg genom detta. Gråtit hos varandra och kramats och stärkt varandra.

Vi har dock beslutat att inte blogga om nästa försök, utan bara hålla vissa informerade och sen hålla tyst om ev positiva svar tills det gått längre tid.

Det var skönt ändå att det hände så tidigt och att vi inte hunnit med ultraljud och sett fostret samt hört dess hjärta :-/ Det är jag mycket tacksam över!

Nu är det bara att sörja, prata, resa sig stark och ta tag i det igen. Vi var mycket väl medvetna om riskerna att detta kunde hända, men ångrar inte att vi tog ut segern i förskott. För det betyder att vi bara varit glada och lyckliga lite i onödan och så vitt jag vet har ingen dött av det!

Kommer självklart skriva lite inlägg då och då här ändå. :-)

Tackar alla som läst, hejat på och följt oss genom denna resa! Detta var dock bara en picknick i förberedelse till den stora resan! Och vi är verkligen inte tillbaka på ruta ett, utan gick bara ett steg tillbaka! Det är som att cykla och ramla, bara borsta av sig, plåstra ev sår och sen upp och trampa igen!

Tillsammans är vi starka! ❤

Det är väldigt svårt att se min starka trygga make vara så ledsen dock! Inget man är van vid, men nyttigt att få det ur sig! ❤❤

Akuten

Senaste dagarna har flutit på bra. Varit ute och ätit med maken i torsdags efter lite shopping och i går (fredag) packade vi oss iväg ner till Mantorp och svärföräldrarna.

Var igår kväll på glögg-träff med makens kvinnliga kusiner och hade super trevligt! Var dock jättetrött och blev hämtat strax efter kl 23. 

Sov gott i natt.

Vaknade i morse och var hyfsat pigg! Var iväg och handlade lite och började då känna av lite att det ömmade i nedre delen av buken. Kändes lite som att jag hade nervryckningar i ena blygdläppen, så som man kan ha i ögat. Obehagligt och ont. Det gick ändå bra.

Käkade lunch och lade mig gör att vila.

Somnade en timme ca och mådde sen dåligt :-( Ont igen fast nu mer mot mensvärks-hållet och det kraftigt. Eller som om att jag ska till och få ett ordentligt skov i tarmen. Svårt att skilja på värken :-/

Gick på toa och upptäckte att jag blödde, tänkte inte jätte mycket på det. Satte på mig binda. Värken fortsatte och blödningen oxå. 

Strax innan kl 22 började jag bli väldigt rädd varför det inte gav sig. Lade mig på sängen. Grät och var ledsen och RÄDD! Till sist ringde vi 1177 och de ville ha in mig direkt på koll!

Så sitter nu på gyn-avd på universitets sjukhuset i Linköping och väntar på läkare. De har tagit en del olika prover och jag har lämnat kiss-prov. Läkaren ska tydligen sen göra gyn-undersökning. Jag är såååå RÄDD att jag förlorat fostret! Går inte ens att beskriva!! 

Har nog aldrig varit så här rädd i hela mitt liv (utom när jag satt hos mamma i respiratorn i Uppsala förstås) 

Det läggs så mycket ansvar på oss tjejer att bära på ett liv i sig! :-/ Jag har ju försökt göra allting rätt och riktigt :-(

Det ända vi nu kan göra är att avvakta, vänta och hoppas på det bästa!

Fortsättning följer.......

5 veckor

Fullgjort 5 v i morgon (tydligen). Vet inte hur de räknar, men går efter vad barnmorskan sa i telefonen. 

Idag har det strulat lite och kommit lite blod. Så jag fick ställa in allt planerat och lägga mig tillrätta i soffan och stanna där! Googlade och googlade men inte blev vi något klokare av det. Men mycket tyder på att det inte är något farligt. Inget ihållande och inte alls mens-liknande heller. Utan mer ljust blod efter att jag kissat och lite lite i bindan. Men tog det säkra före det osäkra och skippade allt.

Ska köpa ett grav-test i morgon och ta bara för att vara på den säkra sidan :-/ Makens idé. Han är SUPERorolig :-( Skrutten!

Var in till grannarna nu ikväll och det var lika trevligt som vanligt och skönt att komma ut lite. Inget man behöver pallra sig iväg för eller ens byta om, mysdress fick det bli :-) Perfekt kvälls-aktivitet.

Ligger nu nedkrupen i soffan och har min vapendragare Niqha vid mina fossingar som sällskap ❤ Har lite gnolande värk i de nedre regionerna, men det är omöjligt att avgöra vad det är! Kan lika gärna vara inflammationen i tarmen som spökar (samma onda och kan lätt misstas för mensvärk och tvärtom)! Förr kunde jag i en sådan här situation ta en tradolan och 2 Alvedon och vips försvann det mesta! Men nu får jag tji och får snällt stå ut. 

Min mag-dr ringer i morgon och får då bestämma tillsammans vilka mediciner och doser vi ska avvara samt hålla oss till. Hoppas någon smärtlindring finns utöver Alvedon :-/ Annars kommer det bli låååånga månader tills den lille kommer ut :-/ 

Oj, ni kanske undrar varför jag intagit soffan? Kisseriet var och varannan timme är förklaringen! Närmare till toaletten helt enkelt! Än att slippa knata ner varje gång och sen upp igen. Och trötta hundar i släptåg varje gång, för att gå på toa själv är ett minne blott sen strax innan vi plussade på stickan. Mina små barnmorskor ❤ Mamma är dräktig ❤ :-)

Nehe, få sig lite skönhetssömn (hoppas håret färgar sig självt under natten!!) så man orkar fru och make Hallman kvällen i morgon med shopping och restaurang ❤ Passa på och ha en myskväll ute innan vi sen ska vara 6 nätter ihop med tjocka släkten med hundar, ungar och pensionärer överallt ;-) Ska bli så mysigt!

ÄLSKAR JULEN OCH ÄLSKAR MIN SVÄRFAMILJ ❤❤❤

Godnatt!

Fortsättning följer......